Vi tog kvällspromenaden runt Sisjön idag och passade på att öva både
skotträdslan och vattenrädslan. Eller, Kira är inte rädd för vatten, hon
förstår sig bara inte på det. Hon försöker om och om igen sätta
tassarna på vattenytan - som sagt, inte alla indianer i kanoten här inte
;) Men det verkar som att hon börjar förstå grejen mer nu. Och
skotträdslan/berördheten är det som det är med - det kommer nog ta en
väldans massa tid och energi, men någon gång ska vi övervinna den. Idag
så märktes det tydligt att hon var väldigt brydd över skotten från
skjutbanan, men hon försökte iallafall inte rusa, så vi har kanske
kommit någon vart ändå.
 |
| med vattnet droppande från morrhåren |
På parkeringen träffade jag förövrigt en kvinna som i sin tur hade en
väninna som ville köpa en welsh. Självklart så rekommenderade jag att
hon skulle skaffa en dagslända från Pia :D Jag tycker verkligen att vi
har haft en fantastisk tur som fick en hund just därifrån, hon är så
engagerad och det är extra roligt att dagsländorna i området hålls ihop.
Eftersom väninnan tidigare hade haft mer brukshundar varnade jag lite
för att man behöver mängder av tålamod och påhittighet med en welsh - de
har ju inte riktigt samma lynne som en schäfer, om man säger så... ;)
Men det finns nog inga bättre hundar om man vill le ofta (:
 |
| en viftande welshsvans |
No comments:
Post a Comment