Jag tror att Kira blir lite väl less mig ibland. Idag har jag tvingat
stackarn att vara på trimbordet i flera timmar för frisering och det är
inte alls populärt... Aldrig ser hon så olycklig ut som när jag jobbar
med saxarna och att bli klippt i öronen är otroooligt obehagligt. När
jag istället rycker örat så ser man hur hon börjar slappna av, hänga med
huvudet och ögonen blir glansiga - mys! I vanliga fall brukar jag sitta
på golvet med henne i famnen när jag rycker öronen och sist tog det
säkert tre minuter innan hon började snarka ;)
Jag är fortfarande väldigt långsam på det där med klippningen men jag
tycker ändå att resultatet blev helt okej den här gången - vi får se om
det stämmer imorgon. För efter att inte varit på en enda utställning
under hela sommaren så är det dags igen. Ikväll ska vi åka ner till
Skåne för att imorgon testa lyckan på SKK:s utställning i Sofiero.
Kritiken vi fick sist vi ställde ut i våras var ju mest att hon är lite
för spinkig, men nu tycker jag allt att hon fått både mer muskler och
päls (: Det här är också sista gången vi kan ställa henne i juniorklass,
om inte ens två veckor passerar hon gränsen på 18 månader. Herregud,
var det inte igår hon var 18 veckor?!

No comments:
Post a Comment